Helhetsrehabilitering
Rehabilitering av laryngektomerade patienter är mycket komplicerad och omfattar flera delområden. De första rehabiliteringsstegen tas redan på akutkliniken. Här handlar det om att förbereda den drabbade för ett självständigt liv i det egna hushållet.
Ytterligare rehabilitering, t.ex. kompletterande behandling, kan sedan sökas efter vistelsen på kliniken. Målet för rehabiliteringen är att behandla de funktionsnedsättningar som sjukdomen orsakar så bra som möjligt och i bästa fall övervinna dem. För patienter med opererat struphuvud är röstrehabilitering av stor vikt. I vissa fall är syftet också att återfå förvärvsförmågan och hitta tillbaka till arbetslivet.
De individuella målen för rehabiliteringen är tätt sammanflätade och kan inte skiljas från varandra.
Områden för helhetsrehabilitering
Näring
Sjukgymnastik
Röst
Lunga
Psykoonkologisk rådgivning
Lukt och smak
Mobilisering
Yrkesmässig återanpassning
Rehabilitering av lungorna
Om struphuvudet opererats bort, andas personen uteslutande via trakeostomin. Näsans viktiga funktioner bortfaller därmed. Näsan filtrerar, rengör och värmer andningsluften. Det är mycket viktiga funktioner, som måste ersättas så väl som möjligt. Lungrehabiliteringen har som mål att så långt som möjligt bibehålla och normalisera lungornas och andningens funktion för att förbättra patientens återhämtningsförmåga och därmed livskvaliteten.
Vanliga lungkomplikationer är t.ex. ökad sekretion, uttorkning av slemhinnorna i luftstrupen, starkt och frekvent hostbehov, andnöd och andningsljud. För att motverka dessa komplikationer utvecklades den ”konstgjorda näsan” eller ”våta näsan”. Den är ett HME-filter (Heat and Moisture Exchanger = värme- och fuktväxlare) som tillför värme och fukt till luften som andas in.
Dessa filter är lämpliga för alla patienter, oavsett vilken ersättningsröst som lärs in. För dem som har en röstventil finns det speciella filtervarianter som kan stängas med fingret vid tal. HME-filtren sätts antingen in i silikonkanylen eller i specialdesignade plåstersystem.
För att på lång sikt förebygga lungkomplikationer är lungrehabilitering en avgörande del av livskvalitetsinsatser. Specifika andningsövningar kan utföras för detta ändamål i logopedisk terapi. Regelbunden inandning är också avgörande för lunghälsan. Dessutom främjar fysisk aktivitet den långsiktiga utvecklingen av lungvolymen efter laryngektomi.
Lukt och smak
Vi vet alla att njutningen vid måltider hänger direkt ihop med lukt och smak. Och samtidigt är en god näringssituation till hjälp för att hantera svåra sjukdomar och hjälpa den drabbades tillfrisknande. Olfaktorisk (lukt) och gustatorisk (smak) rehabilitering är därför ytterligare beståndsdelar i det holistiska återhämtningskonceptet efter laryngektomi eller trakeotomi.
Efter operationen går det inte längre att andas genom näsan. Därför är luktsinnet tydligt begränsat. Många nyanser av smak uppfattas dock genom lukten, så därmed inskränks även smaken. Med målinriktade övningar och rehabiliteringsåtgärder går det att avsevärt förbättra luktfunktionen. Olika övningar för detta ändamål kan utföras i logopedisk terapi.
Det är också ofta möjligt att använda en luktslang eller en lukttränare. Att börja övningarna tidigt är särskilt lämpligt här för att nå snabba resultat. Eftersom förlusten av luktsinnet ofta uppfattas som en försämring av livskvaliteten är det mycket viktigt att inte försumma den aspekten av rehabiliteringen.
Mat och dryck
Att äta är mycker mer än att bara ta upp näring. Det är en njutning och social gemenskap. När vi träffar vänner eller familj brukar vi göra det för att äta något tillsammans, till exempel för kaffe och kakor eller för att grilla tillsammans.
En frisk person sväljer ungefär 2 000 gånger om dagen. På grund av den kontinuerliga salivproduktionen måste man svälja ungefär en gång i minuten. Det går helt automatiskt, utan att vi behöver tänka på det.
När struphuvudet tagits bort är luftvägen och matsmältningskanalen helt skilda från varandra. Allt som passerar genom munnen och sväljs ned hamnar i matstrupen och magsäcken. Av anatomiska skäl är det inte längre möjligt att sätta något i vrångstrupen efter en laryngektomi. Själva sväljfunktionen påverkas inte mycket av operationen. Däremot kan det uppstå komplikationer, t.ex. på grund av strålbehandling. Det kan hända att salivproduktionen minskar, eller att mat fastnar vid den trånga ingången till matstrupen.
Vid behov kan speciella sväljmetoder läras in i logopediterapin. Genom vissa rörelsemönster och träning av de inblandade musklerna kan sväljningen stärkas och tillfällen då mat fastnar kan minska avsevärt. Att justera matens konsistens och andra adaptiva och kompenserande åtgärder kan snabbt leda till framgång. Du bör absolut rådfråga en utbildad nutritionist om du har ihållande svårigheter att äta.
Sjukgymnastik och lymfdränering
På grund av den långa operationen, den förändrade anatomin, smärtan och den åtföljande skyddande hållningen kan de drabbade uppleva spänningar och försämring av rörelseapparaten. I synnerhet kan smärta i nack- och skulderområdena uppträda. För att motverka de problemen är sjukgymnastik mycket lämpligt. Det kan förbättra rörligheten och lindra smärta genom riktade övningar. Sjukgymnastik ingår också i helhetsrehabiliteringen och kan ordineras av läkaren efter omständigheterna.
Om struphuvudet opereras bort, skärs oundvikligen lymfkärl av. De många lymfkörtlarna i nacken tas också ofta bort vid laryngektomi genom nackdissektion för att öka sannolikheten för återhämtning och för att undvika ett återfall. På grund av den tydligt förändrade anatomiska strukturen ansamlas ofta lymfa i vävnaderna. Vätska byggs upp mellan cellerna. Huden blir då fast, spänd och svullen. Det ger en obehaglig känsla av stramhet, kan vara smärtsamt och försämrar avsevärt röstrehabilitering och sväljning samt rörligheten i nacken. Lymfdräneringen som då krävs utförs av specialutbildade sjukgymnaster. Vätskan i vävnaden förs till de lymfkärl som fortfarande finns, så att den sedan kan transporteras bort naturligt. Vävnaden blir mjukare igen, och smärtan och funktionsnedsättningarna minskar märkbart. Lymfdräneringen måste upprepas regelbundet. Lymfdräneringen bör påbörjas så snart som möjligt efter avslutad klinisk behandling. Den exakta tiden bestäms av ÖNH-läkaren, även i samråd med strålterapeuten. Vederbörande förskriver också behandlingen.
Vägen tillbaka till vardagen
En viktig del av rehabiliteringen faller på de drabbade själva. Det är trots den förändrade situationen och den svåra sjukdomen avgörande att fortsätta att aktivt delta i livet. Det inbegriper deltagande i det sociala livet såväl som fysisk aktivitet. Fritidsaktiviteter kanske inte kan bedrivas i tidigare omfattning, särskilt kort efter ingreppet. Ändå är det viktigt att inte ge upp, utan konsekvent försöka fortsätta med dem. Utan struphuvud går det absolut att återgå till yrkesarbetet, resa, idrotta och delta i offentliga evenemang som t.ex. att gå på konserter. Med tiden kommer du att lära dig att lita på din kropp igen och att använda de möjligheter som finns för dig för att klara av vardagliga situationer.
Patienten
Porträts
Beispiele für die ganzheitliche Rehabilitation unserer Patienten. Jedes Porträt erzählt sein eigenes Erlebnis und geben Einblick in das Leben mit einem Tracheostoma.
