Vad betyder egentligen sekretion?
Allmänt är sekretion utsöndring av ämnen från celler eller körtlar i kroppen som en del av deras vanliga funktioner. Det är något som bara sker – vi kan inte påverka det aktivt. Sekretet som bildas har uppenbarligen en positiv funktion, men för omgivningens del är det inte alltid så. Det gör det ännu viktigare att lära sig hur dessa kroppsvätskor uppstår och varför, och hur de hanteras.
Varför ökar sekretionen hos trakeostomipatienter? Hur uppkommer sekret?
Orsaken till den ofta ökade sekretionen beror på förlust av näsans funktioner (uppvärmning, fuktning, filtrering) för luftrören. De är klädda med en särskild struktur, så kallade cilier. De är små flimmerhår som ska hindra att sjukdomsframkallande partiklar och organismer kommer ner i lungorna såväl som i de nedre luftvägarna. I en varm och fuktig miljö mår de bra och fungerar väl.
Vid temperaturer under 21 grader och även vid låg luftfuktighet (<50–55 %) slutar de fungera. Kroppen reagerar spontant med att slemhinnan förändras. Andelen sekretproducerande bägarceller ökar. Resultatet är att mängden slem ökar. En oskyddad trakeostomi som inte kontinuerligt värms och fuktas kommer därför att leda till att mängden sekret ökar.
Finns det andra utlösande faktorer för sekretbildning?
Förutom de funktionella orsakerna till ökad slembildning finns det många andra faktorer som påverkar. Exempelvis innebär trakealkanylen en mekanisk irritation som utlöser sekretbildningen. Extra mycket om längden, formen eller materialet inte är optimala. Även neurologiska funktionsstörningar och andra sjukdomstillstånd kan ge upphov till patologiskt höga sekretionsmängder. Eftersom stämbanden inte kan stängas kan patienten inte heller hosta lika effektivt. Sekretet kan därför inte ledas bort på fysiologisk väg utan stannar kvar i luftvägarna i högre grad.
Vilka åtgärder kan vidtas vid ökad slembildning?
Vad gäller hanteringen av sekret spelar en mängd vitt skilda komponenter en avgörande roll. Sekretet kan dels mobiliseras med lämpliga lagringstekniker (VATI). Vidare kan förstås tekniska hjälpmedel användas, bland annat inhalatorer (exempelvis NEBUFIRST® eller NEBUSTEAM®), hosthjälpmedel och givetvis endotrakeal sugning.
Vilka andra fördelar finns med sekrethantering?
Generellt bör rumsklimatet i möjligaste mån vara gott, med tillräckligt hög luftfuktighet. Särskilt på vintern ökar ofta sekretets viskositet (trögt slem) på grund av den torrare luften. Kanylerna innehåller oftare hårda partiklar. Det är viktigt att vidta åtgärder för att göra sekretet mer lättflytande.
Inhalationer som löser sekretet är mycket effektiva och kan utföras med olika ämnen eller läkemedel som ordineras av läkare. För att minska risken för kontaminering och infektioner är det viktigt att komponenterna rengörs enligt tillverkarens anvisningar. Vidare behöver HME-filer, ”konstgjorda näsor”, tas bort vid inhalationen för att minska överfuktning som ökar andningsmotståndet.
Vilken effekt har konstgjorda näsor resp. fuktiga näsor på den ökade slembildningen?
Effektiviteten av ”konstgjorda” eller ”fuktiga näsor” underskattas ofta. Filtren bidrar i hög grad till att efterlikna funktionerna som går förlorade genom att näsan inte används så mycket. Med konsekvent användning dygnet runt erhålls en tydligt förbättrad fuktning och uppvärmning av inandningsluften, samt viktig filtrering. De skapar också ett nödvändigt andningsmotstånd som ventilerar hela lungornas yta. Vi passar på att påpeka att filtret alltid ska bytas efter högst 24 timmars användning (eller när det är smutsigt) för att minska risken för mikrobtillväxt. De får aldrig rengöras eftersom de av hygieniska skäl är engångsartiklar.
Subglottisk uppsugning med trakealkanyl
Även valet av trakealkanyl kan förbättra och underlätta sekrethanteringen. Vid stora sekretmängder rekommenderar vi en kanyl med innerkanylsystem. Vid rengöringen kan innerkanylen snabbt och enkelt tas ut medan ytterkanylen sitter kvar i trakeostomin. Då kan de inre delarna rengöras bättre. Innerkanylen bör rengöras minst 3 gånger om dagen samt vid behov. Om en kanyl med blockering behövs så kan en system med möjlighet till subglottisk sugning ge ytterligare fördelar. Tänk i så fall på att suga den subglottala förgreningen omväxlande med en spruta. Sugöppningens plats på patienten behöver också anpassas ovanför manschetten. Först då kan sekretet effektivt sugas upp. Vid subglottisk uppsugning måste även endotrakeal uppsugning genomföras. Observera att kanyler med blockering inte ger ett absolut skydd mot aspiration i de nedre luftvägarna!
En allmänt god vätskebalans är också en viktig del av en väl fungerande sekrethantering. Den dagliga vätsketillförseln måste kompensera för förluster till följd av uppsugning, svettning, kräkningar, salivförluster vid sväljningssvårigheter med mera så att vätskebalansen upprätthålls. Standardberäknat vätskeintag som inte tar hänsyn till förlusterna räcker ofta inte till. Det är viktigt att fokusera på en individuell och behovsanpassad försörjning.