PREHABILITERING
VÄL FÖRBEREDD INFÖR OPERATION
Vad vore medicin utan grundläggande kunskaper, vetenskapligt intresse, modet att förändra, ny teknik och det berömda uttrycket att tänka utanför ramarna? I det avseendet är ett relativt nytt medicinskt fokus på plats. Det handlar om det spännande ämnet "prehabilitering".
Vad föreställer vi oss med det? Mycket kan utläsas redan av ordets sammansättning. Prehabilitering är ett ord som är skapat av delarna "pre" (före) och "rehabilitering" (återställning). Det avser ett brett åtgärdsbegrepp, som börjar med ett systematiskt testförfarande, patientscreening, så tidigt som möjligt inför ett planerat, allvarligt medicinskt ingrepp. Det har länge varit känt att patienter klarar sig fysiskt och mentalt bearbetar svåra kirurgiska ingrepp väldigt olika.
Om man ser till patientens allmäntillstånd före operationen mot den bakgrunden märker man ofta bland annat tydliga samband, t.ex. förändringar i blodvärden såsom speciella proteinkomponenter, kroppsvikt och dess förlopp, allmän muskelsvaghet eller nedsatt motståndskraft. Att påbörja en operation med patienten i dåligt skick ökar självklart risken för en betydligt sämre läknings- och bearbetningsprocess. Skulle det därför inte vara önskvärt att hålla påverkan av nödvändiga medicinska insatser så skonsam som möjligt genom tidiga indikationsbaserade åtgärder?
Det är precis där prehabiliteringen vill börja. Med goda förberedelser inför en större operation ökar bevisligen chanserna att bättre klara ingreppet och snabbt bli återhämtad1. När allt kommer omkring finns det ofta, särskilt hos tumörpatienter, tecken på betydande viktminskning under den första konsultationen, ofta åtföljd av en kvantitativ eller kvalitativ näringsbrist2. En logisk följd av det är förlust av styrka och prestationsförmåga. Samtidigt väntar en ansträngande operation, kanske med ventilering, för patienten.
Förberedelse i egen regi
Här kan till exempel riktad näringsterapi, måttliga styrkeövningar och andningsträning kunna vara optimal förberedelse inför det planerade ingreppet. Finns det fortfarande tillräckligt med tid för detta före operationen? Eller skulle det vara möjligt att skjuta upp tiden för att göra professionell förberedelse möjlig? Även här finns redan tydliga forskningsresultat. Att använda väntetiden för operation till prehabilitering är avgörande för att märkbart förbättra resultaten och särskilt livskvaliteten för de drabbade. Även operationsdatum som skjuts upp till förmån för prehabilitering kan resultera i bättre utgång för patienten3.
Ingen fara, parallellt med rehabilitering finns det inte heller inom det här medicinska området anledning att frukta att de drabbade kommer att bli överbelastade. Styrketräning betyder inte direkt att gå till gymmet. Kostförändringar kan t.ex. uppnås genom välsmakande specialdrycker, och en snabb promenad kan också räknas som andningsträning. Regelbundenhet är avgörande, inte bara för den medicinska effekten. Patienterna själva tjänar särskilt på att på eget initiativ kunna använda den här tanken för att påverka fasen före operationen. "Jag har det i mina egna händer" blir ofta den vägledande principen för självmotivation. Men det är just den gemensamma tvärvetenskapliga samordningen av åtgärder mellan patienter, läkare och terapeuter som representerar ett medicinskt förnuftigt och viktigt förtroendeskapande handlingssätt.
Avslutningsvis kan man säga att det nu trots omfattande medicinska insatser finns en säker chans till märkbar framgång tack vare prehabiliteringsåtgärder – patienter lämnar då sjukhuset snabbare.4
Tips: Du kan hitta ännu mer information om ämnena träning och kost i vår blogg "Kleine Schritte, große Wirkung" (Små steg, stor effekt).
Källor:
1 Weisenburger L: Prähabilitation: Fit für die OP2022. Apotheken Umschau 2022, 01
2 Frank F, Kim M et al.: Outcome von Krebsoperationen: Prähabilitation ist so bedeutsam wie Rehabilitation. Deutsches Ärzteblatt 2022, Heft 37
3 Strous MTA, Janssen-Heijnen MLG, Vogelaar FJ: Impact of therapeutic delay in colorectal cancer on overall survival and cancer recurrence – is there a safe timeframe for prehabilitation? Eur J Surg Oncol 2019; 45 (12): 2295–301.
