Avvänjning och kanylborttagning

Avvänjning från ventilering och från trakealkanylen

[Translate to Svenska:] Arzt im Gespräch mit Patient

Vad betyder weaning?

Weaning är engelska för avvänjning. Medicinskt menas processen när invasivt ventilerade patienter befrias från mekanisk ventilering (med ventilator). För trakeotomerade patienter är ett ytterligare steg den så kallade dekanyleringen, avlägsnande av trakealkanylen och tillslutning av trakeostomin.

Efter en stroke, en olycka eller en allvarlig sjukdom är det ibland medicinskt nödvändigt att ge de drabbade konstgjord ventilering. Då avbryts den naturliga andningen, "spontanandningen". Då behövs en trakealkanyl om mekanisk ventilering används under mycket lång tid eller om t.ex. saliv kommer in i luftstrupen. Allmänt gäller att ju längre en person fått konstgjord ventilering, desto svårare och längre kan avvänjningen bli.1

Om avvänjning från ventilering och/eller trakealkanyl är möjlig beror av den aktuella sjukdomen, samtidiga sjukdomar och patientens allmäntillstånd. Därför krävs alltid ett tvärvetenskapligt team för att komma fram till de bästa behandlingsalternativen och sedan genomföra dem. Fullständig avvänjning och dekanylering är tyvärr inte möjlig för alla patienter. För vissa fungerar det inte ens efter flera försök.2

[Translate to Svenska:] Interdisziplinäres medizinisches Team


Hur fungerar avvänjningsprocessen i princip? Först och främst är det viktigt att nämna att avvänjning ALLTID ska ske under professionell ledning i ett tvärvetenskapligt team av läkare, sjuksköterskor, logopeder, sjukgymnaster och andningsterapeuter. Det kan t.ex. vara ett trakeostomiserviceteam i slutenvård.

Avvänjning från ventilator

Invasivt ventilerade personer hjälps tills de kan andas utan ventilator under korta perioder. Genom intensiv träning förlängs dessa "spontanandningsfaser" successivt så att patienterna med tiden i bästa fall kan andas självständigt, utan ventilator.3 Om det målet inte kan nås, kan man gå över till intermittent ventilering, eller ventilera via en mun-/näsmask.

Avvänjning från trakealkanyl

För patienter med trakealkanyl tömmer man först kuffen och fäster en talventil. På så sätt kan patienter åter andas ut luft genom de övre luftvägarna (mun och näsa). Med intensiv logopedisk behandling testas sväljning och födointag och övas vid behov, men man uppmuntrar också patienten specifikt att hosta och harkla sig. Om toleransen är god, ökas gradvis avblockeringstiderna med talventilen.4

UI fortsättningen kan kanylen tillfälligt stängas med ett lock för att möjliggöra fysiologisk andning (inandning och utandning genom mun och näsa) igen. Även de perioderna kommer att förlängas bitvis.

Beroende av den bakomliggande sjukdomen kan man sedan byta till en oblockerad kanyl eller använda en så kallad stomiknapp. I vissa fall kan även det steget hoppas över och trakealkanylen tas bort direkt. När trakealkanylen har tagits bort stängs trakeostomin med ett dekanyleringsplåster. Beroende av hur stomin skapas stänger den sig själv med tiden eller måste stängas genom ett litet kirurgiskt ingrepp.

Regelbundna efterkontroller bör sedan ske senare, för att i god tid upptäcka eventuella senkomplikationer.

Blogginlägg om ämnet


Till bloggen

 

 


Källor:

1. Weaning: Hilfe bei Entwöhnung vom Beatmungsgerät. Dtsch Arztebl 2016; 113(24): [23]
2. quelle: gesundheitswelt.allianz.de/krankheit-praevention/pflege/interview-weaning.html, abgerufen am 26.04.2023
3. P.A.N. AMBULANT Infoheft „Künstliche Beatmung. Was Nun?“ S. 4, „Wie man das Atmen und Schlucken trainieren kann“.
4. Heidler M., „Schritt für Schritt zur Dekanülierung durch Sprechventilaufsatz“, 2007